German Romantic Painter, 1789-1869 German painter and draughtsman. As well as being an artist, he achieved considerable success as a doctor, a naturalist, a scientist and a psychologist. As an artist, he was concerned almost exclusively with landscape painting, although he never practised it professionally. While still at school in Leipzig, he had drawing lessons from Julius Diez; he subsequently studied under Johann Veit Schnorr von Carolsfeld (1764-1841) at the Oeser drawing academy. From 1813 he taught himself oil painting, copying after the Dresden landscape painter Johann Christian Klengel, whom he visited in his studio. In 1811 after six years at university he graduated as a doctor of medicine and a doctor of philosophy.  Related Paintings of Carl Gustav Carus :. | The Goethe Monument (mk45) | Cemetery on Mount Oybin | Night Scene on Rugen (mk10) | Blooming Elderberry Hedge in the Moonlight | Aussicht |
Related Artists:
Georg Macco
Germany (1863- 1933 ) - Painter
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Francis Hayman
English Painter, 1708-1776,English painter and illustrator. He was in London at the age of 10, and from 1718 until c. 1725 he was apprenticed to Robert Brown (d 1753), a decorative painter. From 1732 Hayman was employed as a scene painter at Goodman's Fields Theatre, where he painted allegorical works such as The King Attended by Peace, with Liberty and Justice Trampling on Tyranny and Oppression on the pit ceiling (destr.). He moved to Drury Lane Theatre in 1736, shortly before the Licensing Act closed Goodman's Fields. At Drury Lane he painted scenery for Thomas Arne's masque The Fall of Phaeton (1736) and was praised for his naturalistic landscapes. From the late 1730s he began accepting commissions for portraits and conversation pieces. His success in the field of portraiture rested on the dearth of good portrait painters in England at the time and his exploitation of a growing middle-class clientele. Hayman painted portraits of doctors, literary men and actors.